Från fullständig glädje till ofattbar sorg......Älskade älskade Zac......
Vår fina resa fick inte det lyckliga slut jag önskat, på väg hem fick jag besked om att min finaste barndomsvän drabbats av stor sorg. Valet att vika av från jkgp till Lindköping efter att ha mött upp farmor som tog Tess med hem va inte svårt.
Har tillbringat mitt jobbigaste dygn i livet med att stötta och trösta så gott jag kunnat....
Att vara i ovissheten att inte vet vart livet tar vägen med ens barn är såå smärtsamt,
Att stå i jämte och bara kunna se på hur du kämpar för sitt liv bara 17 år gammal, hålla din hand och önska att jag får ett tecken är just nu för jobbigt för mig att ta in!
ÄLSKADE ZAC KÄMPA PÅ.....
Alla ni där ute....visa varandra kärlek !
Tänker på dig och din barndomsvän.
SvaraRaderaKramar till er
Kram Rosa
Det knyter sig i magen när verkligheten kommer ikapp. Hur ska vi kunna skydda våra nära mot allt det som finns omkring oss?
SvaraRaderaMånga gånger blundar vi då det verkar ske så långt bort, men så en dag händer det. Ondskan kommer väldigt nära. Oskyldiga som är på fel ställe vid fel tidpunkt.
Att se barn lida är något av det tyngsta som man kan uppleva. Maktlösheten att inte kunna hjälpa till. Inte kunna vrida tillbaks klockan. Alla frågor. Varför?
Önskar er att allt går så bra det bara kan och att ni tar hand om varandra. Din barndomsvän har stor sorg och även om inte du sätter din egen person så högt upp just nu så glöm inte bort dig själv. Du behövs för att kunna hjälpa och stötta.
/Cecilia